Det är väl vackert väder ovanför molnen men regn där vi står.
Åh, de finns ingen vackrare än du i din vanliga tröja och i ditt våta hår.

Jag håller mitt lilla liv emellan händerna.
Nu har jag lust att ta ett kliv och sätta nåt spår innan jag går.
Kom med och gör en liten stund som ska va kvar i hundra tusen år.

Ibland vill man inte gärna gå in fast regnet öser ner.
Ibland vill man hellre sitta kvar och skratta högt där döden ser.

Har du fått andra himlar i ögonen?
När du får mig vart du vill med de vanliga blå.
Kom med och lägg dig i gräset under mig och blöt ner kläderna.

Vad tänker du på?
Och lägg dig på marken under om du vill och sätt ditt liv på spel för min skull.