Överraskande, Chockerande, Oväntat
OJ. Jag vet faktiskt inte riktigt vart jag ska börja, idag har det hänt så jäkla mycket.
Idag var det då julavslutning i matsalen. Såklart rektorns obligatoriska -och i år väldigt konstiga- tal, musik av Maja and the Band, allsång och så den dära prisutdelningen av den så kallade Bruvellen -Brunnsåker + Novell- något som jag helt glömt bort tills de nämnde det. Visst hoppas man att vinna, vem gör liksom inte det? Men eftersom jag -sedan den den dagen vi skrev bruvellerna- klagat och varit såå onöjd -kan man skriva onöjd?- med min bruvell och verkligen kännt att den gick åt skogen så trodde jag aldrig ALDRIG aldrig att jag skulle ha möjlighet att vinna. Där sitter jag och knappt lyssnar när rektor Lars läser motiveringen till vinnaren i 9an. "Novellförfattaren har på ett inlevelsefullt sätt skildrat en resa i tiden och visar på en mycket god lösning av temat. Den genomtänkta dispositionen höjer läsupplevelsen, liksom de språkliga kvaliteterna" Det är först när han läser första ordet i utdraget från novellen som jag hajar till. Ordet var Rut och jag kände igen det direkt. För kan det verkligen finnas en till som skrivit en novell med en Rut i handlingen? Nej, och när han fortsätter känner jag igen det mer och mer. Jag bokstavligt tappar hakan, pulsen ökar med 100% och adrealinet rusar runt i kroppen. Mina händer och hela kroppen skakar, och vet inte vart jag ska ta vägen. Kan det verkligen vara sant? Sedan får jag det bekräftat då han säger mitt namn. Jag vet inte riktigt vad som hände sedan. Jag fick i alla fall ta emot ett diplom och ett platt paket och skrattade mig igenom resten av avslutningen.
Så idag har jag lärt mig något, något viktigt som jag alltid borde ha med mig ¨
eftersom jag är som jag är..
Maja and the Band
Idag var det då julavslutning i matsalen. Såklart rektorns obligatoriska -och i år väldigt konstiga- tal, musik av Maja and the Band, allsång och så den dära prisutdelningen av den så kallade Bruvellen -Brunnsåker + Novell- något som jag helt glömt bort tills de nämnde det. Visst hoppas man att vinna, vem gör liksom inte det? Men eftersom jag -sedan den den dagen vi skrev bruvellerna- klagat och varit såå onöjd -kan man skriva onöjd?- med min bruvell och verkligen kännt att den gick åt skogen så trodde jag aldrig ALDRIG aldrig att jag skulle ha möjlighet att vinna. Där sitter jag och knappt lyssnar när rektor Lars läser motiveringen till vinnaren i 9an. "Novellförfattaren har på ett inlevelsefullt sätt skildrat en resa i tiden och visar på en mycket god lösning av temat. Den genomtänkta dispositionen höjer läsupplevelsen, liksom de språkliga kvaliteterna" Det är först när han läser första ordet i utdraget från novellen som jag hajar till. Ordet var Rut och jag kände igen det direkt. För kan det verkligen finnas en till som skrivit en novell med en Rut i handlingen? Nej, och när han fortsätter känner jag igen det mer och mer. Jag bokstavligt tappar hakan, pulsen ökar med 100% och adrealinet rusar runt i kroppen. Mina händer och hela kroppen skakar, och vet inte vart jag ska ta vägen. Kan det verkligen vara sant? Sedan får jag det bekräftat då han säger mitt namn. Jag vet inte riktigt vad som hände sedan. Jag fick i alla fall ta emot ett diplom och ett platt paket och skrattade mig igenom resten av avslutningen.
Så idag har jag lärt mig något, något viktigt som jag alltid borde ha med mig ¨
eftersom jag är som jag är..
A t t ä v e n o m j a g i n t e ä r h e l t n ö j d
o c h j a g t y c k e r a t t j a g k a n g ö r a d e t m y c k e t b ä t t r e ,
s å k a n d e t ä n d å v a r a t i l l r ä c k l i g t b r a .
o c h j a g t y c k e r a t t j a g k a n g ö r a d e t m y c k e t b ä t t r e ,
s å k a n d e t ä n d å v a r a t i l l r ä c k l i g t b r a .
Maja and the Band
Kommentarer
Trackback
