First day of my life
Däremot så förstår jag inte riiktigt vart tiden tagit vägen. Visst, jag ville ha jul på en gång. Nu på momangen. Men det känns som om allt ändå går aningens för fort. Hur ska man då kunna ha tid till att bara njuta av julstämmningen?!
First day of my life
I’m glad I didn’t die before I met you
Krossa och mosa
Men nu är det natti natti.
Go go
Just a little bit more
Men huvudsaken är trots allt att man kommer på de glömda innan det är för sent. Ska man ha en boxbon-krans till lördag så är det på gränsen till för sent att komma på det torsdagen innan. Om dessutom tanterna på torget bara är gnälliga och lägger skulden på privata grejer. Jo klart! Det är jättesynd om er för att din man inte mår bra, för att du står här själv hela dagarna. Verkligen. Och det kan inte vara lätt för dig att vara ensam och samtidigt hinna binda kransarna som tydligen är såååå krångliga och tidskrävande. Verkligen, inte alls. Jag beklagar, men jag bryr mig liksom inte. Jag vill bara ha en normal krans, lagom till lördagens luciakonsert. punkt.
Just a little bit more
Everything 's gonna be alright
Det gäller bara att ha kontroll. Om inte, ta den!
No woman, no cry
Everything 's gonna be alright
Allt dom bygger upp ska vi meja ner
Med ena foten utanför
Det är skumt detdär. Det är inte första gången, jag trotsar världen och tycker helt tvärt om. För att sedan inse, de hade egentligen på något vis ändå lite rätt. Förra gången, berättelsen om omöjlig kärlek till en blodtörstig vampyr. Nu, fin och innerlig musik. Kanske fick jag nog, när hennes musik fanns i var människas hörlurar. När hennes texter fanns nedskrivna i allas bilddagböcker. Men nu är jag ifatt,
sen en tid tillbaka..
Med ena foten utanför
You and me and everyone we know
Lussekatter, pepparkakor, glögg och julskinka. JULMUST! Ge mig julkänsla, julstämning. Vit snö i drivor och tända adventsstakar i alla fönster. Ge mig pirr i magen! Öppna skidskobanan på Stora torg, tänd snöflingorna som hänger mellan husen, julskyltning julskyltning julskyltning! Jag vill ha prydnadstomtar på varje bord, i varje hylla - ÖVERALLT! Koka knäck, baka pepparkakshus! Slå in en massa paket under världens finaste julgran. Spela julmusik! Skicka julkort! Sprid kärlek!
N U N U N U !
You and me and everyone we know
before you die
Ena sekunden var jag i stan, för att i nästa befinna mig i en glänta i skogen. Jag hade allt under kontroll, jag skulle gripa en vän. Överraska, jag hade genomskådat honom och trodde inte att han visste att jag visste. Det tog inte lång tid förrän det var jag som låg utsträckt på motorhuven. Underläge, han visste att jag visste. Hot och tortyr, gift-mojänger hit och vapen dit. Sprutor, spikar och knivar förklädda till oviktiga, ofarliga. Jag hade ingen plan B. Skräck, och så fortsatte drömmen, olika tillfällen då mina vänner visade sig vara mina fiender. Svek, bakhåll, genomskådningar, överraskningar. Vardagliga händelser som slutade med blodiga slagsmål. Ingenstans att fly. Alla var emot mig, jag var ensam mot världen.
There's a lot of things to do before you die
Så det så!
Om man liksom tappat den någonstans på vägen, men inte riktigt vet var.
Det ska jag ta rada på!
Jag ska hitta min motivation, vart den än försvunnit.
Sedan ska jag berätta för hela världen!
Hjälpa alla borttappade motivationer att hitta hem.
Om vi blundar
Men Men Men! Det finns en känsla som gör att man orkar stå ut med dessa dagar. EN känsla som slår allt. Nämnligen den dagen man vaknar och hittar ALLA sina favoritkläder, rena och fina, klara att använda. Man kan välja och vraka! Problemet är bara att man inte kan komma åt denna underbara känsla, utan att först gå igenom den andra..
_____
Och om vi blundar, om vi håller
Om vi håller så hårt som vi kan
Så kanske allt det svåra, allt det
Svarta, allt det där som höll oss isär
Plötsligt håller oss ihop
Om vi blundar
med lite socker på
För det ordnar sig med lite socker på
Världen den har alltid varit lika grå
Besvikelse följs av besvikelse så
Varför inte bara hälla lite socker på?
Lovers Dream
-Nej, jag tror faktiskt inte det.
Inatt drömde jag om konståkning och att jag precis hade börjat träna med min kusin, som även i verkligheten är en riktig isprinsessa, som coach. Första träningen gick inget vidare, men trots det så skickade hon ut mig på isen för att tävla samma dag. Även om det bara var en dröm, kunde jag känna hur nervös jag blev. Jag visste ju ingeting?! Jag hade ingen aning om hur jag skulle åka eller vilka pirruetter som jag skulle försöka mig på. Jag kommer ihåg att jag först råkade åka ut på isen i min jätteblåa fleece, för att sedan kvickt som katten åka tillbaka för att ta den av mig. Väldigt pinsamt! Det sista jag minns av drömmen är att jag åker ut på isen igen och stannar på mitten. Jag får ögonkontakt med isprinsessan, hon ler och det ger mig modet att lyfta upp armarna i någon balett-aktig pose och niga mot juryn.
Där tog allt slut. Vet inte varför, antagligen så kanske jag vaknade, eller så var den helt enkelt bara slut där. Jag som så gärna skulle vilja veta, hur jag lyckades ta mig igenom mitt antagligen väldigt improviserade program.. haha
Dröm söta drömmar!
~för det ska jag göra!
Lovers Dream
Lev med det

Det är inte hur man har det
Det är hur man tar det
Och när man längtar tar saker tid
Det är nåt mellan oss, mellan oss och världen
För långsamt, för snabbt men aldrig i takt
Vi vill ju bara andas
Sova och andas omvartannat inget mer
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel
Lev med det
Ibland gör man rätt, Ibland gör man fel
knäckt
Jag är knäckt. De har brutit mig på mitten och slängt mig i avfallskvarnen, typ..
Jag trodde att jag ville veta ord för ord, men ångrade mig snabbare än man kan säga Quidditch. Även om jag ville veta allt innan det raderades. Allt som alla andra fått läsa. Ingen ska få veta mer än jag.
Jag förstår inte. Men jag vet att jag aldrig kommer glömma, aldrig kunna förlåta. För det är inte såhär man gör, det går inte att acceptera. Det finns inga ursäkter.
De har vänt mig ut och in. Ätit upp mig inifrån och låtit resterna ligga för allmän beskådning. Mitt på Stora torg. Nej, det räcker inte.
Back on track
En nya dag med nya förutsättningar. Nya utmaningar och nytt perspektiv på saker och ting. Lyssnar på RENT och funderar på att svänga förbi Hstd hobbyhandel innan ledarsamlingen. Jag har bestämt mig för att skriva idrottsuppgiften när jag kommer hem. Annars så känns allt lite bättre idag. Efter en dag med bästaste NVEU09 och cykeltur med bästaste Karlsson.
So there won’t be any crying
So there won’t be any fighting
If I could turn back time
Det bästa är att jag inte tänker låta detta knäcka mig. Jag är bättre än så.
Mina fina sötnosar
Jag känner mig som en mördare, sådär lite barbarisk och elak. Det är liksom främlingsfientlighet på hög nivå att bara utrota små filurer man inte ens gett en chans. Som mina fina söta dammråttor. De bara låg där fridfullt och gjorde absolut inget fel, för hur kan man göra fel när man bara är? Så kom jag där med dammsugaren och utrotade hela släkten. Bara sådär. Utan att fråga. Utan att säga hej. Eller i alla fall bett dom flytta på sig. De var chanslösa, och nu får jag nästan lite dåligt samvete..
men men.. hur som helst så är det rent under sängen!
"Det finns alternativ..
Jag har precis bläddrat igenom boken FRED! (den dära som alla 16åringar får iår) och släppt lös några tårar. För att världen är som den är. Tänk om man bara kunde nå ut till hela världens befolkning och få folk att ändra sig och sin inställning. Krig löser inga problem, de bara skapar fler. Det är bara förvuxna småkillar i kostym som försöker leva ut sina pojkdrömmar. Det är människor FOR GODS SAKE! inte miniatyrfigurer i plast...
"N u h ö r v i s t r i d s v a g n a r. Berätta vidare, sänd vidare, ropa det vidare.
Och GÖR NÅGOT! GÖR MER! Vi lever i historieboken, nu, alla! "
-Mads Gilbert