Aprilväder, utan april
Istället har jag precis börjat baka Cupcakes med blåbär och vit choklad, samtidigt som jag har David Bowie på repeat. De du ;)
______
Igår var det konsert på solgården igen, denna gång en gammal dansk snubbe. Som hade mage att strunta i att spela hans kanske mest kända låt, en av de två(!) låtar som jag också faktiskt hade hört innan. Hm.. Hur som helst så blev det en lyckad kväll tillsammans med bästaste Pippi Karlsson.
En ny kompis
Aja... eller är det kanske en hon?
Lyckad kväll med la familia på Bettans Bar
Sushi
Räkor
Havskräftor
Hummer
.. och en kallsup i pingvinbassängen.
Tisdag
Jag hatar att behöva stanna mitt i en joggingrunda. Okej, om man är helt slut och inte orkar springa mer. Men när man känner att man kan springa huuuuuur långt som helst, och det inte går för att det känns som om det brinner i hålfoten, då är det inte lika kul! attans attans, men som tur var, så försvann det igen! :)
Idag har det annars inte hänt mycket, läst ut en bok som jag började läsa inatt, Tillsammans -tredje boken, och bara varit. Ikväll är det middag på Bettans Bar!
Så nu ska jag ner och duscha, kan nog behövas!
Peace out!
btw, så har jag funderat! Trots allt så ska det bli skönt att inte komma tillbaka till klassen.
Vi har haft våra år <3
Simply the best
Youre simply the best..
Jag är allt för fjollig. Sitter här och tårarna bara rinner..
Borde gå och lägga mig. Innan jag freakar ut ordentligt.
Everyone loves Allsång! eller?
Det är något magiskt med allsång. Allsång är allsång, väldigts svenskt, och det spelar ingen roll huur mycket man hatar det -man älskar det lika mycket ändå! Det finns liksom där inom en sedan man föddes. Men hur upptäcker man då sina oanade känslor för allsång?
-Jo, det är när man har Allsång på Skansen lite i bakgrunden, inser att man sitter och gungar fram och tillbaka helt oavsiktligt, och plötligt börjar nynna med i de allför kända låtarna.
Haha, precis som jag gjorde för en liiten liten stund sedan. Nä nu! Nu ska jag kika på HMs höstkläder ;)
LinneAh!
Hey Curly!
Idag känner jag mig kort. Visst, 167 cm är kanske inte precis särskilt långt, men idag känner jag mig kortare än vanligt. Kortare än 167 cm. Hmpf, som om någon tryckt ihop mig medans jag sov. Haha, äsch. Snart bär det av till jobbet i alla fall och då ska jag allt sträcka på mig ordentligt!
(inlägget skrevs vid lunch men försvann, nu är det tillbaka, men på fel tid. tokigt)
Fredag
Okej.. känns som om jag trots allt lyckats smälta onsdagen, även om det fortfarande känns lite overkligt. Precis som allt annat som händer på hotellet, som om man gick in i en annan värld och för en stund var någon helt annan är lilla fröken Bergman. Hm.. hur som helst så är det helt klart en kväll som jag kommer att minnas länge!
Dagen idag började för mig vid lunch, när jag till slut drog mig upp ur sängen. Varför ska det vara så himla skönt att snooza? Senare på eftermiddagen bestämde jag och mina söta krussiduller att vi skulle ta oss ner mot Skintan och ett gammal ruin från ett gammalt vattenkraftverk och fota. På med stövlar, och i med kläder oh kul rekvisita i Johannas bag. Väl nere, när Maia fått på sig Johannas tröja som klänning, försvann solen och det började istället blåsa. Attans! Det var bara att packa ihop allt och klättra upp igen. Hmpf, vi som hade hoppats på en massa snygga bilder!
Sedan mys med sötaste Lukas, Isak och Lisa, joggingtur med Johanna, och fredagspizza med Bergmangänget! Mys mys. Imorgon borde jag ta mig till staden, var ett tag sedan sist!
Sov sött!
~Linnea
Den bästa kvällen
.. på vääldigt länge, om inte någonsin.
Tomas Ledin är aaaaningens gammal för både mig och Annie och inte speciellt kul att se på. Så istället för att glo på en man i sina bästa (?) dar så satt vi oss i Leifs lounge och snackade istället. Om allt och lite till, oh tro det eller ej men Ledin känns trots allt som sommar och är helt okej att höra på avstånd!
Vi drog oss uppåt igen och firade henne födelsedag med mumsig prinsesstårta, innan vi försvann ner på dansgolvet och skakade loss. Fick sällskap av två okända boys som blev nästan tokiga när de såg oss och skrek "Äntligen några att dansa med under 50!"
Hahaha, galet kul hade vi i alla fall!
Efter att konserten var över, och vi gått tillbaka, är det några som stått på taket och som nu klättrar in genom fönstret. En efter en hälsar de på dem som stod närmast dörren och sedan på pappa och mig. En lite för väl känd filur presenterar sig som Björn. BJÖRN!? Heelt förvirrad tittar jag på pappa och visst, det var DEN Björn - mannen, myten, legenden - BJÖRN BORG! Som om inte det vore nog så har han sällskap av Nicklas Söderblom (hollywoods personliga tränare, Nicolette Sheridans före detta man och brandmannen från Desperate houswives) som trots sina 40 år är värsta surf-hunken! G o s h ! Som grädden på moset kom även självaste Ledin och hans band på besök.
Oooooooh som pricken över i, så var BJÖRN BORG vääldigt noga med att jag skulle få en puss på varje kind när vi tackade och sa hejdå. "Neeej, två pussar ska det va!"
Höhö
Hm, hur ska jag lyckas med att somna nu?
bilder från leifslounge.se
Ooooooooooonsdah
Idag stod det äventyr på schemat, till ingen annan stans än skintan! Eller ner vid bäcken rättare sagt, till ett hundra år gammalt och förfallet vattenkraftverk. Sååå häftigt ställe som jag, Johanna och Maia ska ta oss till i veckan och fota. Kommer bli grymt!
Nu ska jag in till stan en sväng och leta efter något att ha på mig ikväll till mina nya jeans.
Tjing!
Det finns nog inget värre
Än att vakna av att chefen ringer, han frågar vart man håller hus och man inser att man måste ha tittat på helt fel vecka i almanackan.
Det var bara att stiga upp, klä på sig första bästa kläder, slänga i sig lite frukost och kika i spegeln så att man inte såg alldeles för tokig ut.
Attans! jag som hade tänkt mig en heelt ledig dag..
Tennis-Söndag
Dagens idag är också dagen då Söderling vann finalen i Båstad och dagen då jag har träffat Sofia Arvidsson in real life. De ni! ;)
Höhö, nu känner jag mig som ett tennis-freak, men det är precis vad jag behöver öva mig på att vara. Varför? Hallao, jag jobbar i en tannishall! Annars så är det risk för väldans pinsamma samtal med tennisfolk som kommer hit och spelar, som idag till exempel..
Jag står och tittar på tv:n när en tennisspelare kommer in..
T = tennisspelare J = Jag
T - Såå.. vad står det i matchen? (måste tro att det var den jag tittade på)
J - Va, vadå? Vilken match? (heelt förvirrad)
T - Mellan Söderling oh..
J - Jaha, DEN matchen! (låtsas som om jag vet precis vilken)
T - Haha, du skojar med mig.. du kollar inte på matchen? Du är för skön! (eeeh, jaha?)
J - Hah.. eh nej, hittade inte kanalen..
T - haha, tittade inte på matchen.. haha.. (Så går han igen)
Mohaha xD
Laxaspelen '09
Det är en speciell känsla att kliva in på arenan, folk överallt och det händer något hela tiden. Såg Avalon och Johannas finfina lopp och hann till och med att fånga de på bild, även om det var såå snabba! Tänka sig att det var så längesedan som jag var med, att jag då tävlade i F12 säger allt! Nej, min friidrottskarriär har jag lagt bakom mig, även om det ibland fortfarande händer att jag längtar tillbaks. Är hur som helst väldans stolt över min första (enda och sista ;) medalj, brons i 60m! :D
Lena + Orup
Jag är inget fan av varken Lena Ph eller Orup, inte alls, men livemusik och trevliga människor är aldrig fel! Träffade på både gamla och blivande klassisar. Cathis, Fanny, Annie, Milla och några stockholmare. Trevligt trevligt!
We love Ösregn!
Allt går om man vill och ALLT kan vara bra. Sådetså!
Som att springa i ösregn -det fungerar alldeles fint så länge man inte är rädd för att bli lite (läs: mycket) blöt. Det var nämnligen precis vad jag gjorde imorse när jag trodde att det skulle vara uppehåll nog att hinna ut en sväng. Såklart hann jag inte ens halvvägs, men det gjorde inget alls -snarare tvärt om! Det finns såå många oanade fördelar med att springa när det regnar. Fördel nummer ett: man blir hela tiden nerkyld, så att man slipper bli överhettad. Väldigt praktiskt! Fördel nummer två: man behöver inte fundera på hur man ser ut, ingen ser ändå särskilt snygg ut i ösregn. Fördel nummer femtioelva: kläderna blir så blöta att det räcker att hänga upp de på tork, tvättmaskin behövs inte!
Fjortonde juli
o c h f ö r s t a s e g e l t u r e n i å r m e d D u g a a v L y n g a 2
Lynga
ÄngelholmsÄventyr
H ä r s k a d e t f o t a s !
vita små blommor i hembygdsparken
Tillbaka !?
Ska jag vara ärlig, så känns det faktiskt en aning läskigt. Detta är mitt första inlägg sedan den 19 juni, det är -hm, orkar inte räkna- ganska många dagar.
Det har hänt en massa saker, samtidigt känns det som om det inte hänt något alls på den senaste tiden. Hur som helst så har jag inte haft det dära suget efter att skriva om vad jag hittat på eller om något annat tokigt och helt onödigt. Förren nu. Nu finns det helt plötsligt en massa saker jag vill skriva och berätta för omvärlden. Omvärlden omvärlden omvärlden? Med andra ord: de få som fortfarande kikar in här i hopp om tecken på liv, till skillnad mot de andra som jag tappat på vägen. Hmpf.. Men det gör inget. Inget alls faktiskt. Jag skriver för att jag vill, på mina villkor. Jag skriver om mitt liv, och det är jag som bestämmer. Spelar ingen roll om det är bara är två eller hela två tusen som vill dela mina tankar och mina upplevelser. Det är ändå jag som bestämmer.
Så det så!
höhö, lite fint natt-svammel så här på natten till måndag. Måndag som betyder äventyr, ellerja.. jag ska till Ängelholm ;D