Idag har jag gjort bort mig, ganska ordentligt till och med.
Vi satt då i infoteket vid datrorerna och jobbade lite smått med andra världskriget-arbetet som vi just börjat med. Johanna säger då något om kriget då jag hajar till och säger -ganska högt och förvånat- KRIG?! Då tittar såklart de i klassen, som var där, lite konstigt på mig och skrattar. Efter att Johanna då snabbt förklarat för mig att det ju faktiskt var krig i andra världskriget, förstår jag fortfarande inte, men försökte övertala folket om att jag bara var en aning fredagseftermiddags-trött och att jag såklart kom ihåg att det var något med krig också. T satt där och flinade som han alltid gör, och ännu mer när någon frågade om jag verkligen var värd det mvg han satt på mig. Haha oups!

De tyckte såklart att detta var dunderkul, och visst, det var det kanske. Men ska jag vara ärlig, så var jag ganska väldigt lost. Jag har faktiskt aldrig riktigt förknippat andra världskriget med krig, utan mer med Hitler, nazister och förintelsen av judar. Så jag känner på mig att jag borde läsa på lite extra innan nästa lektion! x)

~Linnea

Torsdagen den 29 januari, idag med andra ord, är en stor dag i min historia. För idag har jag nämnligen slått rekord i antal viktiga brev som jag fått på posten på en och samma dag! :D

För mig som nästan aldrig får post, förutom lönebesked någon gång och info från skunik så är det inte särskilt vanligt att få tre viktiga brev på en och samma gång. Två av dem var från Swedbank (och då tänkte jag på två saker: 1, varför just Swedbank när jag har mina pengar på handelsbanken? och 2, varför inte vara lite miljövänliga och iaf lägga båda papprena i samma brev?) och ett från försäkringskassan med mitt europeiska sjukförsäkringskort. Kanon!

Awiie!
~Linnea

Det är väldans fascinerande att sortera bland alla mer eller mindre nödvändiga prylar jag samlat på mig genom åren, och som fram tills idag legat gömda lite var stans i mitt rum. För oftast när jag städar och ska sortera, så blir det till slut en ganska stor hög kvar på golvet med mängder av olika saker som jag absolut inte vill slänga, men som jag inte har en aning om vart det ska ligga. De har ingen särskild plats i rummet och hamnar då tillsammans med andra hemlösa prylar i en papperskasse från kanske Vila, som sedan sätts bland de andra papperkassarna mellan väggen och fotänden på min säng.

Men idag har det hänt något revolutionerande! Jag har städat mitt på riktigt. Jag har inte bara slängt in saker i garderoben och under sägen. Idag har jag sett till att allt hamnat på sin plats. Klänningarna hänger där de ska, och strumporna ligger i sin låda. Jag har tömt och sorterat alla dessa förbaskade kassar, och hittat de mest knepigaste och oväntade sakerna.

Som... :
-Små lava-stanar jag flygt hem från Island.
-Två toapappersrullar.
-Mängder med USA-minnen, allt från servetter till broschyrer, prislappar och tidningar.
-En oöppnad deo.
-Spikarna till spikskorna från min f.d friidrottskarriär.
-Dunsockor som jag glömt bort att jag haft.
-Trasiga solglasögon.
-Gratisprov av Anti-rynk-kräm.
-Bortglömda och oanvända silverörhängen jag fick i konfirmationspresent.

De fem kassarna som jag haft vid sänggavlen är nu helt tomma. Det som blev kvar efter sorteringen fick plats i lådorna som jag har under sängen. Så nu är det helt tomt, förutom en massa dammråttor som snart ska utrotas. Kanon nu när vi läser om andra världskriget, för då kan jag ha min egna lilla mini-förintelse. Synd bara att Hitler inte kunde hålla sig på dammråtts-stadiet, för tänk vad väldans bra det hade varit! :)

~Linnea

.

...som jag har lyckats samla på en och samma dag, och som du bör undvika!

-Bita i en lovikavante.
Det är varken behagligt eller särskilt gott. Dessutom så kan du få lovikavante-ludd på tungan och då bör du undvika att...

-Ta bort lovikavante-ludd från tungan med lovikavantar.
Ingen bra idé eftersom det bara gör att det bara fastnar ännu mer ludd.

-Ramla.
Visst, ramlar du så ramlar du, och det går det inte att göra så mycket åt. Förutom att försöka välja rätt tillfälle. Hellre att ramla hemma när ingen ser, än att göra det mitt i en upplyst gympasal när föräldrar står utanför fönstret och tittar på. För de undrar säkert vad du är för tok som tar hand om deras barn ;)

Dagens bästa:

- Jag är rädd för bollar. Låter fånigt men det är alldeles sant. Inte bara rädd heller för den delen, jag hatar dom! Det spelar ingen roll om de är små eller stora, runda eller fyrkantiga. Inte ens om de skjuts iväg med händer eller fötter. Så, idag på idrotten gjorde jag något stort! Jag ställde mig nämnligen frivilligt framför några koner. Aha.. okej? tänker ni säkert. Men det var faktiskt inte vilka koner som helst, utan de koner som det motsatta laget hade i uppgift att skjuta ner. Vilket betyder att det var min uppgift att beskydda dom! Så där stog jag, Linnea Bollräddastivärlden. Ett litet steg för mänskligheten, ett stort steg för Linnea!

- Ljuset! Allt blir mycket lättare nu när man får komma ut lite mer i dagsljus. När man cyklar till skolan är det iallafall någolunda ljust, och när man sedan åker hem känns det inte längre som om dagen tagit slut. Hur skönt som helst!

- Besök hos Farmor och Farfar. Eftersom farmor ringde precis innan jag skulle cykla iväg till barngympan, så bestämde vi att jag skulle passa på att hälsa på och säga Hej, när jag ändå cyklade förbi. Det var så mysigt att komma dit och äta knäck som fanns kvar sen julas. Och eftersom hon visste att jag hade bråttom och skulle vidare så hade hon redan gjort iordning två nybakta källarfranska som jag kunde ta med mig. Farmor tänker verkligen på allt!

- Framsteg. Framsteg som de söta gympabarnen gör. Det är inte klokt hur glad man blir när man ser någon lyckas med något som de innan inte klarat. Nu är det lilla söta tjejen A som drar och springer snabbast när man håller henne i handen, till skillnad mot i höstas då man var tvungen att dra lite i henne för att hon skulle vara med och springa. Och efter en blyg höst, ler hon nu stort som bara den och svarar glatt på frågor. Och bara en sådan sak som att E klarar att göra en kullerbytta helt själv efter x antal misslyckanden!

~Linnea

Nej nej nej nej. Det här är verkligen inte kul. Nu har jag irrat runt som en höna i huset. Upp och ner, ner och upp och en j*kla massa runt runt runt. Inte någonstans kan jag hitta min almanacka -livsviktig för att hålla reda på mitt kaos när inte hjärnan hänger med. Och så nu är den bara borta. Puts väck! Känns som om jag varit precis överallt i huset, lyft på och letat bakom saker. Så vart gömmer den sig?

Ghaaaa!

... Alla som har lockigt hår även hade lockiga ögonfransar.

... Man hade så kraftig hicka att man fick whiplashskador.

... Man hade konstant gåshud. 24/7. Skulle nog vara ganska obekvämt.

Idag ska jag och mitt finfina lokalsinne på äventyr. Vi ska nämligen cykla till Bäckagårdsskolan för första gången, eftersom jag ska jobba. (eller jobba och jobba. Jag gör det för att det är kul -lönen är bara en bonus..) Jullovet för barngympan är slut och det ska bli himla kul att träffa alla små och söta gympabarn igen. Hoppas att det iallafall inte är sådär jättemånga nya, så kanske man har en chans att lära sig alla namnen.
Tillbaka till äventyret! De flesta i min omgiving vet redan att mitt lokansinne inte riktigt är som det ska. För er som inte vet så behöver jag nog inte säga mer än att jag en gång hamnade vid högskolan, när jag skulle till Rejmes. Bra jobbat!
Så detta kommer bli riktigt intressant. Jag tror att jag har koll på läget.. men man vet aldrig :P

Tjing!
~Ninja ;)

Nämnligen så att jag imorse fick ett sms från posten om att min blivande livskamrat kommit, och var redo att hämtas, äntligen!
Så där kom jag insläntrandes till posthörnet på Mickedala livs och möttes av en man i sina bästa dagar, det stank av cigarettrök -smart att röka inomhus grabben!! i din egna butik dessutom.., sa att jag skulle hämta ut ett paket och läste upp nummret som jag fått i sms:et. Jag fick lämna ut mitt leg, han tittade på det och sedan såg jag hur beskymmers-rynkorna poppade upp på en nanosekund. Jag märkte att han inte riktigt fick ihop det -jovisst det var jag på kortet och jag hette Linnea.. men paketat var ju adresserat till en Doktor Stefan. Efter en stunds förklaring och lätt övertalning (läs: alldeles FÖR lätt) gick han med på:

-att det faktiskt var jag som var hans dotter vi har trots allt samma efternamn 
-att det var han som beställt
-men att det var mitt paket

Så sedan kunde jag bara promenera ut ur butiken med mitt älskade paket i famnen.  Aaahwie!

Det var ett tag sedan jag tittade över statistiken för bloggens besökare. Så idag när jag väl gjorde detta så blev jag både glad och överraskad. Det finns faktiskt folk som är intresserade av mitt liv och all den gojja som jag skriver här! haha. Tänka sig, och trots att jag typ aldrig gör reklam för den på något vis. Där ser man ;)

Idag på svenskan började vi vårt arbete med krönikor. Läskigt som tusan men ack så spännande! haha oj, det meningen blev kul.. Vi kom även in på likheter mellan krönikor och bloggar då T pratade om bloggare och att de blottar sig och sitt liv. "Varför måste de blotta sig själva, och lägga ut det på nätet inför hela världen?"  ungefär så sa han, och jag orkade inte riktigt säga emot. Men det är klart! Hur kul är det egentligen att skriva om sin dag i en dagbok, som man sedan stänger igen och gömmer under sängen? Så känner i alla fall jag. Jag kan inte det, för det känns bara onödigt på något vis om någon annan inte får möjlighet att läsa den. Så därför sitter jag nu här, det spelar ingen roll alls hur många som läser, även om det såklart är kul att någon gör det, men det är så mycket enklare när man bara vet att någon kan läsa om den skulle vilja.

Annars så har dagen bestått av Martina, kladdkaka, promenad, regn och Sophie. Efter att jag och Martina bakat kladdkaka och unnat oss en bit, så var vi duktiga nog att dra på oss ordentliga skor och varma kläder för en härlig promenad i regnet. Och eftersom Sophie var hemma och dassig så gick vi hem till henne med en bit kaka. Det är säkert kanonbra mot förskylning! Där stannade vi sedan ett tag innan vi tog på oss de blöta kläderna och promenixade hem igen. Stolta och glada! För det är en del av mitt fina projekt, så kallad:
Kom-i-form-efter-julen-så-att-du-kommer-in-i-klänningen-till-pappas-stora-kalajs.
Men det fixar jag säkert galant! :D

Men nu är det dags för att plugga. Ska skriva klart engelskan som trots allt inte blev klar igår, men idag ska jag knyta ihop säcken som det så fint heter. Sedan så borde jag: välja ut engelskaglosor, repetera alla gitarr- och pianoackord som vi ska kunna på fredag, titta igenom spanskan och lyssna på Lars Winnerbäck. Det sistnämnda var det alldeles för längesedan som jag gjorde, jag har allt lite abstinens så nu är det dags igen!

Btw, grattis till Mr Gessle som blir 50 idag!
~Linnea

För en liten stund sed hade jag tänkt att jag nu skulle skriva om hur underbart det är att vara sminkad, klädd och allmänt skol-färdig redan vid åtta, när man som jag inte börjar förren vid nio. Nu går då inte riktigt det eftersom jag sitter här bara i underkläderna, ifs så är sminket på plats men håret! .. det behöver absolut fixas.
Men jag vet inte om jag kan vara lugn, från om med nu har jag sisådär 40 minuter på mig, innan jag borde dra mig mot skolan. Hum.. 40 minuter låter varken kort eller långt, bara förbaskat lagom. Men det läskiga med just 40 minuter är att det snabbt kan bli 35 minuter och då känns det riktigt illa. För det kan i sin tur snabbt som katten bli 30 minuter, en halvtimma! och på en halvtimma hinner man aldrig så mycket som man tror att man ska hinna.

Nä! nu ska jag snabbt leta fram lite kläder och slänga ihop håret.
 ~Linnea

Jag har huvudvärk. Det dunkar som bara den, men jag måste ändå skriva klart engelskan.
Jag bara måste.

Helst hade jag velat slänga mig i soffan med ett strot glas te. Men nej.
Jag bara måste.

Jag är trött på att vara sjuk och på att gå omkring osminkad i pyjamas. Så därför gjorde jag idag uppror mot min jäkla förskylning. Jag drog på mig en klännning, sminkade mig så att jag i alla fall såg någolunda pigg ut och åkte till Lovisa för en tjejkväll med ett härligt gäng Cantabile-tjejer. Det blev mumsig pastasallad och trots att min hals protesterade Sing star. Så roligt och så kul! det är något som vi absolut måste göra om :)

  

~Linnea

Måndag
Efter ett försenat tåg och en liten busstur var vi framme vid Mimers Gymnasium. Där prickade vi av oss och hittade ett ledigt klassrum att sova i. Vi träffade David och åt lunch med honom innan det var dags för öppningsfesten i den stora hallen. Sedan tävlingsdags -den som samlat ett för eller efternamn A-Ö först. Vilket innebar att alla gick runt och hälsade på alla, trevligt trevligt. Innan maten spelades det Mario Kart på Wii med Sandra, David och Andreas. Det blev lite krångel med vilken grupp jag skulle vara med i sedan, så en aning sen kom jag inramlandes till lovsångsgruppen 41. Visserligen fick jag senare reda på att jag skulle ha varit i grupp 42 men whatever. Efter en mäktig kvällsmässa i hallen öppnade Igloo-cafét och där satt jag fram till läggdags tillsammans med Cissi, Malin och ett härligt men okänt gäng.

  

Tisdag
Morgonen började med morgonmässa. Egentligen så var den frivillig, och det var första och sista morgonen jag offrar 15 minuters sömn till ett oblat doppat i vin. Nattvard innan frukost är ingen höjdare. Mogonbön och bibelstudium i hallen och det var ganska intressant faktiskt. Egen tid med gud stod sedan på shemat men istället tog jag egen tid med Jessie, men kan ju inte lägga all tid på han.. eller hur? På dagens gruppsamling delade vi upp i två lag, sedan skulle de andra laget gissa vilka personer -vem som helst, död eller levande- vi i vårt lag helst ville träffa. De fick en lista och skulle sedan para ihop oss med en person. De trodde att jag ville träffa James Blunt!! jag fick en liten chock, uppfattas jag verkligen som ett James Blunt-fan? :O Dagen fortsatte och jag spelade Wii med Alice och annat skoj folk innan jag upplevde en av de absolut värsta duscharna i mitt liv. Dunderhårda och glesa strålar som gjorde en mer ont än ren. Efter maten och ännu mer nördigt Wii-spelande var de kvällsmöte i hallen. Dagen avslutades med massa snack och fotbollspel  tillsammans med vårt goa gäng och David.

     

Onsdag
Efter frukost satte vi oss (jag, alice, Sandra, Cissi mfl) mitt på golvet i Mötesbyron och började köra pengen, alltså leken då man ska få en femkrona att skickas runt samtidigt som man sjunger ramsan som jag aldrig riktigt förstått. Ett två, ett två, en stövel och en sko, vänster träben i taket, ja! där satt den, då tar vi det en gång till. Hur som helst så blev folk mer och mer nyfikna på vad det var för sjuk lek vi höll på med och det slutade med att ringen fylldes på med mer och mer folk. Skoj! Bibelstudiumet denna dag var väldans bra och handlade om att livet är som Trasdockorna. Är man annorlunda och inte som idealet så väljs man bort, sorteras och röstas ut som de gör i idol. Kanonbra var det! Sedan vet jag inte riktigt vad som hände, fram till det var dags att göra sig fin inför Nyårsmiddagen. De hade förvandlat matsalen till en maffig festlokal med girlanger här och var, snyggt! Hamnade jämte en Johan och snett emot en Robert, båda från Kungsbacka och riktigt trevliga dessutom. Mitt emot mig hade jag Alice och ett tag tyckte jag liite synd om Johans sällskap eftersom han mest höll sig till oss, haha :) Trots att jag var sjuk höll jag humöret uppe och var härligt hög på Panodil. Efter middagen, som för övrigt tog slut så att de fick bjuda på stekt potatis, gick alla ut för att se fyrverkerierna och sedan ställde alla 500 personer upp fyra och fyra i ett långt led. Detta blev sedan ett gigantiskt fackeltåg som vandrade genom Kungälv till kyrkan för midnattsmässa. Så mitt 12-slag firade jag i en fin fullproppad kyrka, kramandes alla jag kom i närheten av. Jag kramade personer jag kände, och personer som jag inte kände. Stämningen var på topp och det hade inte kunnat bli bättre. Dagen avslutades sedan några timmar senare, efter att David sjungt Immanuel och jag kollapsat på min madrass.

  

Torsdag
På torsdagen fick jag betala tillbaka för min nyårsnatt. Att sjunga som en tok och inte tänka på att man är sjuk, bara för att panodilen låtsas som att man är frisk är ingen bra idé. Jag låg i sängen hela dagen förutom när jag gick för att äta. Gruppsamlingen missade jag inte heller men det var minst sagt plågsamt att sitta där och bara titta på när de sjöng - jag ville ju också vara med! Tacka vet jag Syster Larsing som bjöd på halstabletter och dumle ;)

Fredag
Sisa dagen, tråkigt men även skönt att få komma hem. Inget kul att vara på bortaplan när man är sjuk. Efter frukost och morgonmöte var det sista riktiga gruppsamlingen. Vi lekte Haaaaja! och avslutade med att be för varandra. Efter lunchen träffades vi dock igen för att städa, och jag har nog aldrig sett någon städa med en sådan entusiasm som Johannes, vår kära gruppledare. Han var rent ut sagt en aning tokig men tog städningen på fullaste allvar och rent och fint blev det ju faktiskt. Lägret avslutade med en sändningsmässa och då struntade jag fullt i att min hals inte är som den ska -den ska banne mig inte få stoppa mig!

Ojdå, det blev en aning långt ;)
~Linnea

Nu är jag hemma. Eller hemma har jag varit sen i fredags kväll, men det är först nu jag känner mig riktigt hemma. Lägret var fullt av händelser och upplevelser och jag har haft det galet kul! Snarast är det tänkt att jag ska skriva ett inlägg om dagarna i Kungälv och även om mitt 2008.. men inte just nu, eftersom jag inte har såå mycket inspiration och koncentrationsförmåga nu när jag är sjuk.
För det var just så jag firade Nyår -Sjuk, men hög på Panodil  yeah!

~Linnea