Jag kan andas igen, allting som tidigare tyngt ner finns inte mer. Jag har lov och det är helt underbart. Äntligen är det jag som bestämmer över vad jag ska hitta på om dagarna, finns ingeting som jag nu måste göra. Idag efter julavslutningen bar det av till staden med mamma, och nu ska jag ner igen. Har min cykel vid Österskan som jag måste hämta hem + att jag skulle behöva köpa en och annan juklapp. Det kommer bli isande kallt, men i min nya jacka ska jag nog klara mig! Hoppas hoppas hoppas att snön vill ligga kvar till julafton. Blir liksom inte samma sak om marken är helt grön..


Älskling, kom bara närmare, du ska få mitt hjärta. Du får mina färger, de får dig att skratta.
I ljuset av solnedgången, nere vid hamnen. Till ljudet av fågelsången, håll jag dig i handen.