Lucky Man

Jag somnade imorse, när jag var påväg ner för en trappa. Läskigt. Låter skumt, jag vet, men det är den enda vettiga förklaringen till hur det blev som det blev. Trötta ögon och ett ögonblink som var långt nog, för att jag under en nanosekund somnade. En nanosekund är lång tid nog, för att tappa kontrollen och halka. Men det gick bra, jag lever.


Lucky Man, huh?

Kommentarer

Kommentera inlägget eller skriv något fint:

Namn:
Kom ihåg?

Mail:

URL/Blogg:

Kommentar:

Trackback

dagar i London!