Där var vi förenade
Reunion med fina töser. Emmaboda. Vi åt muffins och kladdkaka. Vi kikade på bilder. Sådana som man skulle vilja gräva ner djupt under marken och aldrig se mer. Men också sådana som jag inte skulle tacka nej till att tapetsera en hel vägg med. De väckte känslor och minnen som så sakta börjat förträngas. Fint att påminnas även om det gör lite ont. De dagarna var så fina.
Det var länge sedan jag skattade så som jag gjorde idag. Längesedan jag saknade något så mycket.
Tänka sig att det blev som det blev. Kan bara inte sluta undra, tänk om..
Tänka sig att det blev som det blev. Kan bara inte sluta undra, tänk om..
Kommentarer
Trackback
